Homo maior

Baksidestext
Det borde inte vara möjligt för artonåriga Sofie att få ett forskarstipendium till ett av världens bästa universitet. Det borde inte vara möjligt att slita sönder en flygplansstol eller flytta en bil flera meter åt sidan med bara händerna. Naturvetaren i Sofie vet det. Men hur ska hon förklara att det hänt?
Richard har hela sin familjs hemlighet att skydda. En hemlighet han kunde ge sitt liv för. Men han räknade aldrig med sin egen reaktion på Sofie. Hur hon skulle påverka honom över alla gränser.
Tillsammans bryter de mot alla regler och när Richard berättar om hemligheten utsätter han dem båda för dödlig fara. Sofie inser att hon inte längre bara är forskaren, hon är också försöksdjuret.

Homo Maior är en berättelse som utspelar sig i gränslandet mellan det möjliga och det omöjliga. Om kärlek som uppstår där man minst anar det. Oväntad vänskap, maktspel och en upplösning där Sofie måste inse hur lite hon vet om världen och om sig själv.  


Författarens ord om Homo maior

Jag ville skriva en bok om en stark, smart tjej som älskar vetenskap. Sofie växer upp som ett underbarn. Hon är extremt smart och driftig och intresserad av den senaste forskningen. När jag började skriva på boken var det väldigt hett med gensaxen CRISPR/Cas9 inom den genetiska forskningen. Men jag ville låta henne gå längre än så. Sofie använder sig av virus för att föra in nya gener i levande djur och människor och på så sätt kan hon ändra deras egenskaper. Väldigt likt det sätt som 2018 års nobelpristagare i kemi utvecklat för att rikta evolution. Jag visste så klart inte att de skulle få nobelpris för det så lägligt, jag trodde att metoden var ren fiction, tji fick jag.
Boken handlar också om att bli vuxen, flytta hemifrån, få nya vänner. Men kanske framförallt att bli kär. Och hur omöjligt det är att bara sluta känna, trots att det inte är problemfritt, trots att det inte bara är så enkelt som det borde vara. Richard, som är föremålet för Sofies känslor döljer något för henne. Homo maior är en kärlekssaga. Det är något alldeles speciellt med Richard, precis som med Sofie. Något händer mellan dem, det är inte bara som de tänker och känner utan också kemiskt. Han är av en annan för allmänheten ännu okänd art. Han är en Homo maior. Lika skild från Homo sapiens som Neandertalarna eller alla de andra tidigare arterna av släktet Homo. Han borde inte vara intresserad av Sofie. Men något drar dem till varandra. Precis som det kan förekomma blandningar mellan lejon och tigrar eller hästar och åsnor förekom det blandningar mellan arter tidigt i homo sapiens historia. I Maiorvärlden förekommer det fortfarande, men det är livsfarligt. Hybrider av arterna är dödligt farliga för sin omgivning. Sofie är en av dem.